
Den fastighet som idag inrymmer Säters Stadshotell och hotell Myntmästargården är en av stadens äldsta byggnader.
Den är belägen på tomten nr 35 och anges som bebyggd redan på stadskartan från 1654.
Ägare till tomten var förre borgmästaren, ”salig Wellam Silentz”, en son till Govert Silentz,
den tyske kopparmästaren som kom till Säter på 1620-talet för att här upprätta det första
reningsverket för koppar och senare myntverket.
Gården förblev i släktens Silentz ägo fram till slutet av 1690-talet.
1690 föreslogs att man skulle upplåta gården som bostad för överstelöjtnanten på Dalregementet,
och gårdshusen uppmättes och ritades noggrant av. Nu blev det inte så,
utan militären hamnade på Kungsgården i stället.
I början av 1700-talet bodde bergsfogden Johan Salander med maka Eva Maria Schultze i gården.
Därefter har gården köpts av rådmannen Nils Dufwa (1666-1748), gift med Elisabeth Björling.
Från ca 1750 finner vi löjtnanten och senare borgmästaren Olof af Malmstein (1720-1797) som ägare.
Han var en av grundarna till Säters bruk, och under hans tid inrättades brukets kontor här.
Malmstein innehade bruket till sin död och bodde hela tiden här på gården nr 35.
Från den här tiden kallas gården nr 35 Bruksgården.
1811 inköptes bruksrörelsen av hovrättsrådet Johan Fredrik Dufva,
krigskommissarien Anton Fredrik Kock och stadsmajoren Fredrik Widbom. Säljare var Olof af Malmsteins son Nils Fredrik.
Frän 1812 bodde inspektor Erik Norlander i gården. Han var anställd av Säters bruk.
1824 köpte majoren Per Ulrik Gussander (f 1793) Säters bruk av J.F. Dufvas dödsbo.
Gussander bosatte sig på Bruksgården. 1830 sålde han bruket och flyttade med familjen till Finland.
Köpare var brukspatron Johan Kronberg, f 1784, som med sin hustru Ulrika Carolina Levin, f 1810 i Säter,
flyttade till Bruksgården. Efter konkurs 1842 flyttade han till Falun och dog där.
Änkan flyttade 1850 tillbaka till gården i Säter.
Omkring 1850 gick Säters bruk i graven, sedan stora delar av bruksbyggnaderna brunnit eller
blivit förstörda av en vårflod i Ljusterån.
Med dr Knut Fabian Levin (f 1818) köpte Bruksgården och ägde den sedan till 1882,
då Säters stad köpte den för 15.000 kr. Det som var kvar av bruksrörelsen,
några skogs- och jordegendomar, sålde Levin 1855 till patron Carl Reinhold Ulff på Wikmanshyttan.
Från 1882 ombyggdes Bruksgården till Stadshotell, och som sådant har fastigheten fungerat till dags dato.
Till hotellet hörde ett annex, som revs i samband med den omfattande renoveringen, 1985-86,
och en trädgård med bl.a. kägelbanor och fruktträd.
Åren 1931-1932 genomgick hotellet en stor ombyggnad. Ansvariga för den var arkitekterna Ragnar Östberg och Magnus Dahlander.
Den senaste stora ombyggnaden av hotellet genomfördes 1985-1986. Då tillkom ett stort antal gästrum, konferenslokaler m.m.
Leif Olofsson 2007-01-10